Vad händer egentligen i Flemingsberg?

Det händer mycket i Flemingsberg både på och omkring Södertörns Högskola. När allt fler lärosäten etablerar filialer i området samtidigt som studenterna och forskarna blir allt fler, blir det allt svårare att få en bostad i området och restiderna kan för en del studenter bli långa. Utöver den rådande bostadsbristen erbjuder Flemingsberg ett mycket krasst utbud av butiker och rekreationsmöjligheter utöver Riksten (det stora skogsområdet mellan Flemingsberg och Tullinge). MST Södertörn har med anledning av denna problematik talat med representanter för Moderaterna i Huddinge för att diskutera utbygget av Flemingsberg, hur de arbetar för att studenterna ska ha någonstans att bo, men framför allt hur vi kan göra Södertörns Högskola attraktiv för fler studenter.

Fokus på att utveckla området
I dagsläget går det totalt ca 17.000 studenter på de olika lärosätena i Flemingsberg, varav Södertörns Högskola står för ca 65 % av studenterna. Enligt M i Huddinge byggs just nu 1.000 nya student- och ungdomsbostäder. Totalt kommer ca 5.000 nya lägenheter att stå klara till år 2030. I Flemingsbergsdalen, där den nya sporthallen också kommer finnas, byggs utöver detta också ett butikstorg. Utöver dessa bostäder planeras även 500 nya bostäder avsedda för studenter och forskare i anslutning till Södertörns Högskola. Det här är konkreta åtgärder och upprustningar som området behöver. De nya bostäderna, butikstorget och sporthallen möjliggör att allt fler studenter kan leva och bo omkring campus och därmed fokusera mer på sina studier. Något som M i Huddinge verkligen trycker på; möjligheten att kunna bo där man studerar. Därför har de under mandatperioden genomfört satsningen kallad 100 Huddingejobb, en reform som innebär att anställning ges till 100 Huddingebor under 25 år, för att erbjuda en fot in på arbetsmarknaden. Över 50 % av de som fick en anställning gick efter 6 månader vidare till en heltidsanställning eller studier på högre nivå.

Utöver detta har även Gymnasienämnden i Huddinge utökat feriepraktikplatser i kommunen för att ge fler ungdomar möjlighet att prova på arbetslivet innan vidare studier på högskola och universitet. Huddinge kommun har även ett högskoleförberedande program inom Gymnasienämnden, som syftar till att stärka bandet mellan kommunen och akademierna, för att få fler ungdomar inom kommunen att vidareutbilda sig.

Vi behöver göra Södertörns Högskola mer attraktiv
När det handlar om att göra Södertörns Högskola mer attraktiv finns det idag flera parametrar att uppfylla. Det går ca 11.000 studenter på högskolan (inklusive de som studerar på distans) och det bristande närområdet är en bidragande faktor till att siffran inte är högre. M i Huddinge tror att högskolans populäritet kommer att öka i och med de reformer och satsningar som Huddinge kommun planerat, men att en del i arbetet också ligger på högskolan själva. Det gäller att kunna locka attraktiva lärare och samtidigt hålla en hög utbildningskvalitet, men också att studenterna verkar som ambassadörer för högskolan.

”Södertörns högskola utfärdade totalt 1 778 examina under 2014, vilket är 316 fler jämfört med föregående år.”

Det här innebär att endast ca 16 % av högskolans studenter slutför sina studier till den grad att de erhåller examen. Att ta i beaktning är att alla studenter inte läser program.

Genom att erbjuda praktik, utbytesterminer eller andra berikande och näringslivsrelaterade möjligheter på samtliga av högskolans program, skulle incitament att slutföra sina studier på högskolan kunna öka och färre studenter skulle söka sig till andra läroverk. Detta behöver kombineras med bl.a. en utökning användandet av anonyma tentamina. Något som högskolan generellt sett har varit mycket dåliga på att använda. Ett målande exempel på detta är min egen tid på retorikkonsultprogrammet, där jag totalt har givits möjligheten att skriva 5 stycken anonyma tentor. Under tre år. Värt att notera är att min klass bestått av 10-20 personer (har varierat), vilket gör det enkelt för lärarna att lära känna eleverna. Något som inte alltid är positivt.

Infrastrukturella utmaningar
Ytterligare ett problem som tyvärr gör att många väljer bort Södertörns Högskola är att det anses vara krångligt att ta sig ut till Flemingsberg trots pendeltåg och flera direktlinjer från t.ex. Farsta strand. Spårväg syd är en lösning på problemet. Det är en tvärförbindelse som planeras från Flemingsberg till Älvsjö och som knyter ihop pendeltåg, buss och tunnelbana.

Grafik DN.se

Låt oss vara ärliga. Flemingsberg är idag (tyvärr) inte ett särskilt attraktivt område att varken bo eller studera i, men är på god väg att bli detta. Tack vare konkreta och relevanta satsningar från bl.a. Huddinge kommun och många av landets ledande lärosäten kan området om några år, komma att bli ett av Stockholms mest attraktiva områden för framför allt studenter och techföretag. Min förhoppning är att Södertörns Högskola, med MST Södertörn i täten, fortsätter utvecklingsarbetet trots att min tid på högskolan är över.

Steffi Johansson Öhman
Ordförande, Moderata studenter vid Södertörns Högskola

Ps. Stort tack till representanter från Huddinge M för er tid! :-)

”Investera i den nya sporthallen!”

Det är ingen hemlighet att det händer saker i Flemingsberg. Fram till år 2030 ska stora uppfräschningar och nybyggnationer ske i området och redan nu finns flera av Sveriges främsta högskolor på plats i området. Nu senast tillkom också Polishögskolan. Redan nu kan man se att en stor mörk byggnad börjar ta form vid pendeltågsstationen. I denna byggnad kommer det att husera en större matbutik och en stor sporthall, redan nästa år. En sporthall som varken Södertörns Högskola eller Polishögskolan är beredda att investera i.

Södertörns Högskola har vid kontakt med Kultur- och fritidsförvaltningen uppgivit att högskolans studenter inte sett något intresse i denna sporthall. Nu undrar vi i MST, hur Södertörns Högskola nått denna konklusion. De har, oss veterligen, inte frågat några av vår förenings medlemmar, och vi täcker mer eller mindre samtliga program på högskolan. Så frågan kvarstår, vilka studenter har högskolan rådfrågat?

Det är illa nog att en högskola som också erbjuder flera sportrelaterade program, undanhåller information om denna sporthall, men att de också anser sig ha rätt att tala åt studenterna är helt makalöst. Särskilt när studenterna inte ens har tillfrågats.

Vi har talat med flera representanter för Huddinge kommun som uppger att:

Enligt kultur- och fritidsförvaltningen, var intresset svalt från högskolornas sida och man sa att man inte hade något behov av en sporthall. Även polisutbildningen skulle lösa sitt behov uppe på campusområdet.

Enligt samma representanter skulle KUF även försöka föra samtal med studentföreningarna för respektive högskola för att stämma av intresset. Något som MST ställer sig positiva till. För på t.ex. Stockholms Universitet fungerar det utmärkt att SUS äger Frescatihallen. De kan genom ägandet erbjuda studenterna kraftigt rabatterade priser på campus och på så sätt kan fler studenter sporta.

MST Södertörn vill att Södertörns Högskola och/eller SöderS ska investera i sporthallen för att kunna erbjuda studenterna reducerade priser och därmed ökade incitament att sporta mera. Något som även fungerar alldeles utmärkt med högskolans hälsoprofil.

Styrelsen för Moderata studenter vid Södertörns Högskola

 

Foto: huddinge.se

Inför nytt betygssystem på Södertörns Högskola för rättvisare bedömningar

Högskoleförordningens 6 kap, §18, fastställer att Sveriges universitet och högskolor själva får föreskriva vilka betygssystem de vill tillämpa. Vanligt förekommande skalor i Sverige är A-F och U-VG. Södertörns Högskola tillämpar den sistnämnda, vilket innebär en snäv betygsskala där steget mellan två betyg ofta kan vara orimligt stor och där studentens kunskaper inte alltid speglas fullt ut i betyget.

Många andra lärosäten runtom i Sverige har valt att skrota detta förlegade system till förmån för det internationellt anpassade A-F-systemet. Ett system som innebär fler betygssteg och genom detta även möjlighet att få ett högre, och oftast, mer rättvist betyg. A-F-systemet har som bekant även applicerats på den svenska grundskolan och är sedan år 2011 det rådande betygssystemet runt om i Sveriges grund- och gymnasieskolor.

Redan idag tillämpar universitet och högskolor runt om i landet, såsom Stockholms Universitet, Handelshögskolan i Stockholm, JIBS, Malmö Högskola, Linnéuniversitetet och KTH, helt eller delvis, detta system på grund av den internationella rörligheten som idag existerar i allt större utbredd, genom bland annat program som ERASMUS.

Genom att tillämpa U-VG-betygssystemet blir betygskonverteringen ofta ojämn och för internationella studenter som söker sig till Sverige, ges få incitament att vilja studera på till exempel Södertörns Högskola, då dessa studenter oftast erhåller lägre betyg enligt U-VG-skalan än i deras hemländer.

Umeå Universitet diskuterade redan år 2009 fördelen att inte behöva använda sig av s.k. översättningsnycklar för att översätta svenska studenters betyg till internationella skalor, där främst ECTS rekommenderas. A-F innebär även minskad administration för läroverken och ger dess personal mer tid över åt andra arbetsuppgifter.

Genom att övergå till A-F-systemet kan Södertörn, på allvar, konkurrera med andra lärosäten runtom i landet och möjligen även i en global skala. Därtill kan Södertörns högskolas studenter erhålla de betyg som de faktiskt förtjänar samtidigt som det administrativa översättningsarbetet för personalen kommer att minska och tiden kan läggas på andra uppgifter. Om Södertörns högskola verkligen ämnar bli ett av Sveriges mest föredragna lärosäten, måste Södertörns högskola uppfatta studenternas behov bättre och anpassa sig efter dessa. Det går inte bara att förlita sig på att Huddinge kommun ska förverkliga denna vision.

Steffi Johansson Öhman

Ordförande MST Södertörn
Retorikstudent vid Södertörns Högskola

Södertörns Högskola: satsa på studenternas fysiska välmående!

Åsikten ”idrott och politik hör inte ihop” har ledare inom den svenska idrottsrörelsen uttalat sig om både en och två gånger, på den senaste tiden har dock de flesta nog insett att de vattentäta skotten mellan idrott och politik inte existerar. Framförallt kan vi inte förneka idrottens del i samhället, för hur mycket betyder inte idrotten? För hur vi mår, för integration, för barn & ungdomar, för skolan, ja för det mesta egentligen. Men ändå nämns idrotten sällan i den politiska sfären.

Idrotten är Sveriges största folkrörelse, Riksidrottsförbundet (RF) kan räkna in nästintill tre miljoner medlemmar fördelat på ungefär 23 000 föreningar. I runda tal genomförs 52 miljoner aktiviteter årligen inom dessa fördelningar, och det behövs ingen masterexamen för att inse att detta betyder en miljon aktiviteter i veckan.

Att människor som rör på sig mår bättre, lever längre och belastar sjukvården i mindre grad är ingen hemlighet. Särskilt viktigt är det för oss studenter då det är allmänt känt att motion förbättrar både sömnen, immunförsvaret och ger oss en bättre förmåga att reglera blodtryck och blodsockret. Dessutom frisätter en fysisk aktivitet olika tillväxtfaktorer i hjärnan som leder till fler blodkärl. Faktum är att cellernas kraftverk, mitokondrierna, blir fler i de delar av hjärnan som exempelvis styr rumslig uppfattning och logiskt tänkande.

Fortsätter vi med idrottens betydelse i samhället kan vi naturligtvis nämna integration, och på en skola med hög kulturell- och etnisk mångfald, som Södertörns Högskola, borde möjligheten till idrottsliv premieras högre.

Huddinge kommun vill att Södertörns Högskola ska bli det mest eftertraktade lärosätet i landet, och att Flemingsberg ska bli en av Sveriges ledande studentstäder.

Visionen om att skapa ett centrum för oss studenter är fin. Kommunstyrelsens ordförande, Daniel Dronjak, har uttryckt en önskan om att skapa ett Flemingsberg som inte bara är ett ställe där man pluggar eller jobbar, för att sedan åka hem. Kommunen planerar att bygga en sporthall för studenter likt Frescati på Stockholms universitet, med sina två hallar och ett gym, men finns Södertörns Högskolas ledningsgrupp i det här projektet?

MST Södertörn önskar att Södertörns Högskola skulle satsa mer på fysisk aktivitet för oss studenter, exempelvis genom att ge oss bättre priser i den nya idrottsanläggningen som planeras byggas i Flemingsberg. Framförallt skulle vi vilja se ett större engagemang i oss studenter utifrån ett hälsoperspektiv precis som med engagemanget för miljö- och genusfrågorna på högskolan. Eller är idrottens effekter för långsiktiga för de kortsiktiga politiska beslut som tas?

Felicia Lövgren,

Aktivitetsansvarig i MST Södertörn och student på Sport Managementprogrammet vid Södertörns Högskola och Gymnastik- och Idrottshögskolan.